Efter en tre timmar lång middag med mina två föräldrar och min mormor och jag vid samma bord är jag fullständigt slut
jag fokuserade på presenter och hurra och vara tyst och inte irritera sig och mamma pratade om det förfärliga i att min syster kommer hem så lite över julen och pappa var ett offer i allt han sa och mormor pratade om sin dåliga syn och sitt dåliga hjärta och övriga krämpor och
jag är så trött.
(Han kom inte.)
3 kommentarer:
Kära, fina du. Jag är ledsen att han inte kom. Jag förstår precis hur du känner. När man vet att han kommer vara trött och kanske inte orka men man hoppashoppashoppas ändå, och det blir inte som man hoppades. Och så är man ledsen och man stör sig så på sig själv samtidigt, för att man hoppades och kanske nästan trodde att det skulle bli som man ville. Och man vill inte vara egoistisk och man vill ge honom tid att vila på, man vill vara världens bästa och mest obekymrade flickvän. Men det går bara inte.
Tusen kramar, och grattis kära du.
Du skriver så otroligt bra, Josefin.
Jag vet inte vad jag ska skriva. Han kom inte på min födelsedag heller.
Du verkar så fin, och du är alldeles otrolig med orden.
Skicka en kommentar