måndag 2 november 2009

75

Och vi har setts nästan varenda timme dom senaste dagarna och jag drar på mig mina kläder för att springa till bussen och han säger "vad gör du imorgon tisdag?"

"jag vet inte"
"ska vi leka då?"
"jajajaja!"

och puss puss puss
för han är inte lika fysisk som jag och han är inte så verbal som man kan önska men han är så himla bra på att visa att han är kär i mig och

man kan ju tänka att fem dagar av intensivt umgåsande med en tjej som pendlar mellan att tjata om att hon vill baka och sen nästa sekund nästan gråter för livet är så svårt, att det kan bli lite mycket även om man råkar vara kär i henne,
iallafall tänker jag så men han

han tänker framåt och vill ha henne redan imorgon och

han vill vara med mig,
han vill verkligen det.

1 kommentar:

Anonym sa...

Den här texten gör mig så jublande glad! Du skriver så intensivt på något sätt. Fantastiskt.

sv: Tusen tack för din vackra, vackra kommentar. Det känns ju så himla jobbigt ibland, det tar emot så mycket att inte ses på tre veckor att jag ibland bara vill lägga mig ned och strunta i allt, sova bort alla mellanrum mellan oss.
Men samtidigt så är jag så medveten om att det vi har är det bästa som finns, och allt längt beror på just det. Att vi har det så fint och att det här kommer hålla. Jag vet det.

Tusen tack, finaste du.