230

trettio mil och vi är inte bra på avstånd,
vi är bra på att vara nära, det är så självklart att det är så det ska vara och när vi inte är tio centimeter ifrån varandra blir det så konstigt, så svårt att använda en telefon istället för mun, armar, läppar,
jag vet inte varför det är så men så är det och nu är det trettio mil i en vecka och jag smsar om en poet vi båda gillar och han skriver:

Ja jag förstår det, lebbjävel! Det är så jävla tragiskt att du snor någon annans stjärnglans för att folk ska tycka om dig.
- Pfft! Du är bara avundsjuk för att min släkt är så häftig jämfört med din. Bonnlurk!
- Hihi! Men jag älskar dig ändå
- Vilken tur! Jag älskar dig trots att du är så enkel.. Imorn kommer jag hem!
- Hurra! Som jag har längtat. Vill du leka med mig då? och

jag vet inte ens varför jag måste skriva ner det, minnas det, förvara det, men jag måste måste måste spara det, måste för att komma ihåg att han älskar mig, älskar älskar älskar mig och vill vara med mig och är min och

allt det där som lättar mitt hjärta,
allt det där som får mig att andas annat än sorger:
allt det där som är han, allt det där som är hans ofattbart stora kärlek till mig mig mig och

det här är sista natten med min pappa,
efter imorgon kommer jag inte träffa honom på obestämd tid,
han kommer att vara tio tidszoner bort (om inte mer) och han

försvinner ur mitt liv lite men
jag orkar inte tänka på det,
jag orkar inte jag orkar inte jag orkar inte för det är för stort, för jobbigt:

han nynnar och skrattar och är glad och genuint lycklig och mitt hjärta är så tungt och min hjärna undrar hur jag ska klara av att leva och varför, varför, varför jag inte får flytta ifrån min pappa, varför han måste flytta ifrån mig,

och allt det där men jag orkar inte tänka på det och tänker på att han väntar på mig,
han har längtat efter mig och han älskar mig genom precis allting och jag vill bara få komma dit, till hans famn,
till det som kanske inte är hemma men det närmsta jag kommit,

vill bara få vara nära honom och slappna av och slippa vara så ledsen och rädd för konflikter som jag har varit dom här dagarna. Vill bara vara med honom,

han som är mitt livs kärlek.