tisdag 16 februari 2010

239

Det är så härligt att han är teatrare. Det blir faktiskt väldigt mycket roligare att se på tv när den man kollar med imiterar nästan alla helt perfekt.

Och den här eftermiddagen har vi spenderat med att titta på lägenheter i staden vi kommer flytta till. Vi, vi, vi. Tillsammans. På riktigt. På jätteriktigt.

Och jag jagar bort helgens kris ur mitt hjärta och längtar till en framtid som är vår. En framtid helt utan ett slut, för det finns inget slut på detta. Någonsin.

2 kommentarer:

Elin sa...

Åh vad hemskt fint med lägenhetstittande. Hoppas hoppas att ni hittar något ni gillar och att ni får flytta in där. Vilken stad är det som ska bli er?

Anonym sa...

Shit. Grattisgrattisgrattis! Det här betyder ju att de där två procenten som betydde att ni hamnar på olika ställen inte föll in? Jag är så glad för er skull! Vad underbart att ni ska flytta till en egen stad till en egen lägenhet.

sv: Haha, testbilden har jag nog aldrig intresserat mig för.. ;) Men det är så otroligt att saker förändras så snabbt, att tekniken går så himla fort framåt! Idag uppfostras man ju snarare av tv än av föräldrarna. Okej, inte riktigt, men snart så.

Och vilken otrolig komplimang. Tusen, tusen tack.