torsdag 28 oktober 2010

368

josefin 16.36 - det gör ont att du inte hör av dig.
17.30 - ?
m 17.34 - Förlåt men jag är i skolan och planerar spökkvällen (seriöööst kan han lära sig att använda skiljetecken TACK)
j 17.36 - Okej. Jag visste inte det. Jag pratade med *** (hans mamma) idag.
m - Okej vad sa hon då?

halv tio, ringer honom.
j- varför svarar du inte?
j 23.17 - Betyder jag verkligen så lite att du inte kan svara? Vad gör du? (villvillvill skriva vem ligger du med är det anna är hon bra fy fan för dig)

j 06.55 - Idiotjävel.
m 07.49 - Oj jävlar! Förlåt nämen helt ärligt har jag missat dig.. förlååt.. jag hoppas jag inte förstört något nu. Men jag har missat det, och jag har sovit över..
j - Okej. Jag tror dig inte. Vem låg du med? Jaha. Tråkigt.
j (tio minuter senare) - Jävligt konstigt eftersom du aldrig missar någon annans samtal och du alltid kollar mobilen innan du ska sova och jag tror knappast att du gick och la dig innan halv tio. Du är så jävla dum i huvudet.
j - Och eftersom du inte svarar om jag inte påminner dig om att inte bara anna och co tycker att det är trevligt när man svarar på sms (och då inte efter sex timmar) så: SVARA TACK!!!
j - Sluta vara så jävla rädd. Jag är inte farlig. Svara för i helvete.
j (20 minuter senare) - S v a r a

ringer honom. han ska kliva på bussen, kan inte prata. hör ingen buss i bakgrunden. hör ingenting i bakgrunden. han låter arg och sur och irriterad och vill lägga på. jag avslutar med jag hatar dig och han svarar det gör du inte alls. sen lägger jag på.

m - Jag vill inte prata nu. Jag är inte rädd för dig! Jag missa dina samtal. Jag missade alla samtal igår. Det är sant. Tror du mig inte så är det ditt problem.
j - Vad är det du inte har fattat? Jag har INGET förtroende för dig och kan inte lita på dig och du har LOVAT att förtjäna att jag förlåter dig. Just nu förstör du bara mer. Och du har dessutom ingen rätt att vara arg på mig. Att jag inte tror dig är inte mitt fel. Dom senaste veckorna är det enda du visat att jag inte kan lita på dig. Varje gång du lovat något har du gått och gjort precis tvärtom. Det är inte jag som har tvingat dig till det. DU är ansvarig för DINA handlingar och borde rimligtvis kunna förstå att det du gör påverkar andra människor, i detta fall mig.

han svarar inte. ringer honom två gånger för att be honom svara på mitt sms. välkommen till röstbrevlådan, spela in ett meddelande efter to...

j (en halvtimme senare) - SVARA DÅ
m (tjugo minuter senare) - Jag har lektion!
j- Tjugo i nio satt du på bussen, eller så ljög du för mig när jag ringde. Gud vad lätt det är att lita på dig.
m - Jag gjorde det.
j - Vad? Satt på bussen? Sitter man på bussen kan man svara på både sms och telefonsamtal.
m - Jag var på bussen. Jag sa att jag skickar sms.
j - Ja. Och det gjorde du. Och jag svarade. Och du svarade inte. Och jag ringde dig för att be dig svara. Och du svarade inte.
m - Förlåt men jag missade det igår.
j - Jaha? Jag pratar om nu. Om att jag vill att du ska svara på det jag skrev tjugo i nio imorse.
m - Jag ber om förlåtelse för att du inte tror mig. Jag säger förlåt och jag är verkligen inte arg.
j - Okej. Låt inte arg då. Och försök jobba lite för i helvete. Du ger ju bara upp. Just nu känns det som att du säger alla dom rätta sakerna men gör allt för att JAG ska säga att jag inte orkar. På samma sätt som förra veckan då du försökte driva mig till att göra slut.
m - Förlåt men jag driver dig inte till något jag redan gjort
j - Nej, men jag menade att förra veckan verkade du vilja driva mig till att göra slut och nu verkar du vilja driva mig till att ge upp om att vara vänner.
m - Så menar jag absolut inte. Förlåt men så är det inte. Sanning
j - Okej. Börja visa det för just nu är du dum i huvet mot mig.
m - Förlåt..
j - Jag kommer inte förlåta dig innan du visat att jag kan. Förlåt, men jag varken orkar eller klarar det. Det här är upp till dig.

jag förstår
ingenting.
Jag är så jävla besviken på honom. På att han misstolkar (av vad det verkar, med mening) och undviker medan jag faktiskt KÄMPAR för att orka släppa honom som pojkvän, för att klara av att tänka på oss som bara vänner. Jag kämpar som fan och jag är så jävla sårad och ledsen

och han hör inte av sig, han svarar inte, han är sur. Han är så jävla dum i huvudet.

Och det är så svårt att orka.

(Jag vet att jag är överspänd och elak mot honom. Jag vet det.)

2 kommentarer:

lina sa...

hej fina du!

jag blir så upprörd över hur han behandlar dig. märker han inte hur dåligt du mår? känner han inte hur ont du har? det borde han göra. ert förhållande verkade så perfekt fram till det här. han verkade så perfekt. jag kan inte begripa hur det kan vända såhär fort.

nu kommer jag skriva en sak som du säkert kommer bli upprörd över och snälla förlåt för det. men såhär kommenterade du ett inlägg som jag skrev om att "bara vara vänner" för någon vecka sen:

"vi pratade om det för någon vecka sen, om det skulle gå att bara vara vänner. alltså inte på ett "kanske är det bättre så"-sätt utan rent hypotetiskt. om vi skulle göra slut, skulle vi vara vänner då? han sa att han hoppas det, eftersom jag är hans bästa vän och inte vill förlora det också. men jag vet inte. jag tror inte att det skulle gå. vi har aldrig varit bara vänner. vi har alltid varit ett vi, ett riktigt vi. förvisso kan jag itne se mitt liv utan att det är så, kan inte tänka mig ett slut. men skulle det ta slut tror jag inte att jag skulle klara av att vara bara hans vän. det skulle finnas för mycket sorg och nederlag i det.

iochförsig skulle det vara oerhört tungt att förlora både min pojkvän och min allra bästa kompis, men hur gör man för att kunna ses utan att bara känna sorg och lite, lite hopp för kanske blir det vi igen?"

minns du? och nu säger jag inte att det vore bäst om ni bara bröt kontakten helt men jag tycker det är så smärtsamt att han ska få bestämma precis närvarhur ni ska träffas eller prata eller ringas. precis närvarhur du ska få andas lite lugnare. det borde inte vara så. om ni ska vara vänner borde ni vara två om det och jag blir så arg om det bara är du som kämpar. så arg på honom som slänger bort kärlek som om det vore skit.

KRAM!

Anonym sa...

Åh jag blir så arg! Varför blir killar såhär när dom är slut, nästan preeeecis såhär var min pojkvän också. Fyfan vad kalla och torra dom blir! Kan nån svara på varför!