måndag 3 mars 2014


  • ska tatuera mig så snart som möjligt. har råkat få en kontakt som har en kompis som tatuerar jättebilligt så ska använda mig av den.
  • i lördags GICK jag till min kompis. jag gick en omväg så det tog en timme. har skavsår nu. min rummis sibylla började nästan gråta av stolthet och jag har fortfarande ont i fötterna. 
  • för någon vecka sedan var det polisjakt med helikoptrar över mitt område. det är ofta poliser här.
  • min rummis åker bort på fredag och ska vara borta typ 9 dagar. skönt att vara för sig själv, men tråkigt att inte ha någon att prata med nästan varje dag. får se om jag tvingar någon att flytta in. 
  • tänker fortfarande på det där min läkare sa, att jag "bara behöver lyckas med något". jag kan inte förstå hur man säger så till en annan människa, än mindre till sin patient. också: vad är egentligen att lyckas med något? menade han att jag inte har lyckats med en enda grej under mina sju år som sjuk? att mina nästan perfekta betyg från gymnasiet inte räknas (fick mvg i allt förutom idrott) bara för att jag läste gymnasiet på fyra år istället för tre? räknas inte att jag flyttade hemifrån? räknas inte att jag tar hand om mig själv, räknas inte att jag har förlåtit mig själv? räknas inte att jag motvilligt hoppade av skolan eftersom jag insåg att jag var för sjuk? räknas inte min överlevnad? varför går vi med på att definitionen av "lyckas" är att vara bäst och följa normer? varför får inte mina lyckanden räknas som riktiga, varför viftas dom bort, varför skäms jag så när jag aldrig kunnat hjälpa det som hänt mig?
  • har förresten snart årsdag av min sjukdom. femte mars tvåtusensju las jag in på ett barnsjukhus och undersöktes för blindtarmsinflammation. jag hade vätska i buken och fruktansvärt ont. jag minns att jag tittade på beck, och jag fick det finaste rummet på hela sjukhuset. barncancerfonden hade inrett det. och sen blev jag aldrig frisk igen. 
  • i fredags ringde en person från försäkringskassan mig och sa att hen höjt min beräknade årsinkomst. nu ska det "bara" godkännas och sen får jag förhoppningsvis pengar. kan till och med leva på beloppet, även om det fortfarande är lågt (5800). 
  • både min socionom och min psykolog tycker att jag ska överklaga det tidigare beslutet. men jag vet inte om jag orkar.
  • min psykolog säger att hon aldrig har träffat en patient med en sådan inre styrka och kreativitet. att det är jätteovanligt att patienter tar upp sådana fighter som jag gjort. att patienter i mitt skick väldigt sällan ringer verksamhetschefer. att jag är lösningsorienterad och har en oerhörd styrka. 
  • jag har en oerhörd styrka. även när jag var på den absoluta botten, när allting rasade omkring mig, till och med då ringde jag runt överallt. fy fan vad jag lyckas. take that jävla pissdoktor. 

1 kommentar:

Hanna sa...

<3333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333
Sitter med stolthets- och förjävlighetstårar i ögonen. Heja dig.