25

Jag kan inte sova.
Jag kan aldrig sova utan honom längre. Jag har tappat förmågan att sluta mina ögon och förlora mig själv till John Blund när han inte ligger precis bredvid.

Jag hatar det.

Nu har jag till och med slutat försöka. Ligger i min säng och låter mitt hjärta ätas upp av andras ledsamheter, läser och läser och läser och gråter inombords. Det finns så många trasigheter häromkring och jag har så få anledningar till att låta mitt hjärta förstöras igen och likförbannat gör jag det igen.

Jag förstår mig inte alls.

Men jag ser på facebook att han också är vaken och kanske har han liksom jag förlorat förmågan att sluta sina ögon och vaggas till sömns när vi är mil ifrån varandra istället för millimeter.

Kanske behöver han mig såsom jag behöver honom, kanske tycker han om mig såsom jag tycker om honom, kanske står vi på samma våglängd han och jag.

Kanske att det är så.