fredag 18 september 2009

Hej

Den här bloggen startar jag för att jag inte kan skriva dagbok.
Jag har försökt kanske tusen gånger.
Jag har fyllt fyrtio skrivböckers första tio sidor med olycklig ångest, lycklig kärlek, vänskap, berättelser om dagen. Längre än dom tio sidorna kommer jag aldrig.

Och jag vill bevara det här
Jag vill ha kvar det jag känner.
Jag vill skrika ut det i text. Jag vill att mina parenteser ska få finnas någonstans.

Därför.
Jag vet att ingen läser
den här bloggen är för mig.

Välkommen jag själv.

2 kommentarer:

om du vill ha mig. sa...

Vi startade varsin blogg med ungefär ett dygns mellanrum. Du först. Jag sedan. Utan att jag visste om din.

Det gör mig knäsvag. Att jag läser och förstår varje ord som vore de mina.

Jag hoppas att det är okej att jag läser. Jag ville bara att du skulle veta att jag gör det. Att jag finns. Eftersom det känns som att jag inkräktar. På ett väldigt spännande och fascinerande sätt, för mig. Men kanske för ett obehagligt sätt för dig.

Hej. Jag finns. Tack för att du också gör det.

Anonym sa...

helt plötsligt har jag läst 51 inlägg och klockan är en timma senare än när jag sist kollade. din dagbok känns som min dagbok, tankegångar som jag själv har så svårt att sätta ord på. tro och tvivel, rädsla och kärlek.

när allt känns, när inget känns tänker jag ok, your faith has got to be greater than your fear.

att det inte finns något alternativ, inget annat sätt att leva än fullt ut. att våga.

tack.