66

Jag är så modig just nu.
Jag är så jävla modig.
Jag berättar för honom om det som skaver:
om att känna att jag är den som tycker om mest
om att vara så bottenlöst ledsen ibland
om förträngda barndomar och trauman
om kriser och om
ja
det som råkar vara mitt liv

jag låter honom komma nära,
in under huden släpper jag honom och det är
så
jävla
läskigt

det är läskigt och det tar lång tid,
många saker viskas väldigt väldigt sakta fram

men han lyssnar
han lyssnar och stryker mig på kinden och kramar mig hårt och säger att jag får vara precis så ledsen som jag är
säger att han aldrig någonsin tycker att jag är jobbig
säger att det är så att vi står på samma våglängd
att han är så himla himla jättekär
i mig
berättar och säger och stryker och kramar men mest lyssnar
väntar ut mina tankar

aldrig någonsin att han pressar mig på för mycket
han finns hos mig med mig bakom mig runt mig hela tiden
stöttar och är med och hjälper och därför

därför tror jag att det kommer hålla
för att jag vågar låta honom se,
för att han vågar ta in det och vara med

därför.