Jag valde aldrig ett hjärta som bankar för hårt,
ett hjärta som älskar intensivt och för mycket:
för mycket för;
ingen kan älska tillbaka,
ingen kan ge det mitt hjärta kräver;
mitt hjärta är ett svart hål som slukar all uppmärksamhet och sedan bara skriker efter mer, mer, mer,
det är aldrig nog, aldrig tillräckligt,
mer hela tiden mer
jag har aldrig valt att gå vägarna som trampats upp för mig,
har bara blundat och låtit mig ledas framåt;
det finns inget annat sätt att göra det är bara att blunda svälja tänka att det är okej
så jag blundade
och nu kan jag inte hitta ut.
2 kommentarer:
Åh. Du skriver så bra, önskar att jag hade samma gåva. Har läst din blogg ett tag nu, hoppas det är ok..
(det är förresten din blogg som nu har fått mig att börja skriva ner mina tankar. så tack.)
Skicka en kommentar