Och så var det den där om att klä på sig sina finaste kläder bara för att gå till ica och handla halvfabrikat.
Det kändes som min ensammaste handling på mycket, mycket länge och jag vet inte varför för jag har vänner och pojkvän som väcker mig mitt i natten bara för att dom vill höra av mig och som skickar långa fina mail och som är så fina
men jag känner mig ändå så ensam.
Jag behöver komma ut, bort,
se nya vidder upptäcka nya känslor i benen,
hitta nya sätt till rusiga handleder
och jag behöver varken dekadens eller spänning men jag behöver omväxling
mest behöver jag nog maj. November håller på att döda mig.
Ta mig tusen dagar härifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar