onsdag 10 februari 2010
232
Jag vet inte om jag är jätteledsen, jättearg, jätteförvirrad eller bara jättetrött. Jag vet inte. Jag vet inte om jag känner mig övergiven eller om jag bara tänker att jag är tillräckligt vuxen att klara av det, och jag vet inte om jag är överkänslig som tar det på ett så stort allvar. Jag vet verkligen inte. Jag vet ingenting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag tror inte alls (jag vill nästan påstå att jag vet fast jag egentligen inte har någon aning men ändå) att du är överkänslig. Jag vill inte tänka på hur det skulle kännas om det var min pappa som flyttade. Det måste vara jättejobbigt. Jag hoppas att det kommer att kännas lite bättre snart.
Kram!
Skicka en kommentar