Mamma jag orkar inte vara en börda för dig,
jag orkar inte höra hur du suckar mamma, jag vill bara stänga mina öron när du pratar om allt jag gjort fel mamma och
mamma det är inte så konstigt att jag nästan aldrig är hemma för när jag kommer hem suckar du och frågar mig vad du gjort för att få en så besvärlig dotter och
mamma vad vill du att jag ska svara på det egentligen, jag förstår inte vad du vill mamma för först håller du en lång monolog om hur synd det är om dig eftersom jag aldrig aldrig är hemma och en halvtimme efter skriker du att
jag är värdelös att jag bara är i vägen att jag bara är jobbig,
och mamma jag orkar inte längre,
jag orkar inte undvika din blick för i din blick finns bara besvikelser mamma,
mamma jag har försökt hela mitt jävla liv, jag har försökt vara till lags, försökt vara snäll, försökt göra dig nöjd mamma jag har ju nästan bränt ut mig för din skull men dom enda betygen du någonsin har kommenterat är
mina två vg:n och mamma
jag räcker ju inte till för dig, jag räcker aldrig till och jag orkar inte längre mamma,
jag orkar inte och
idag när jag satt på bussen på väg hit funderade jag på var jag bor egentligen,
jag är ju skriven här mamma och jag har mitt rum här, min säng här mina kläder här men
jag är ju här så himla sällan och när jag är här känner jag mig bara i vägen och längtar till ett ställe där jag kan slappna av,
där jag inte bara är ett problem för mamma
det är jag faktiskt inte det finns människor som uppskattar mig, som tycker om mig
det finns till och med människor som älskar mig mamma, som VILL ha mig i sina liv, som vill vara med mig och
mamma varför måste det vara såhär hur blev det såhär jag förstår inte mamma men
jag orkar inte mer mamma bara låt mig vara. Snälla bara låt mig vara för även om jag
aldrig någonsin kommer sluta längta efter dig vet jag att det jag längtar efter inte finns i dig mamma så därför snälla bara
låt mig vara.
1 kommentar:
åh hjärtat. tusen kramar. (jag önskar lite att hon fick läsa det där)
Skicka en kommentar