Det är kväll och jag är trött och har varit det hela dagen för det är mars och min kropp vill bara gråta och dö men jag låter den inte gråta och dö så jag är förlamande trött och nu ska vi gå och lägga oss och trots att han förut varit en sån som vill ha plats när han sover kramar han mig varje gång jag vaknar till från min sömn, han ser till att jag blir omhållen eller får hålla om prick hela tiden och just nu är allting bara så bra trots att jag är mer klängig än vanligt och att jag är så trött och har så ont och är så sliten och jag tänker:
ta vara på detta
så jag ser på honom och slås omkull av hur vacker han är, kramar honom och är bara trygg, trygg, trygg och vi pratar om framtiden, om var vi ska bo och hur vi ska ha råd och
jag är så trött och så sjuk och ibland så ledsen men jag är så väldigt älskad och för första gången förstår jag hur långt man kan orka av bara kärlek och jag sjunger:
And you love me 'til my heart stops,
love me 'til i'm dead.
1 kommentar:
Än en gång:
jag är så glad över honom som kan få dig att känna dig precis så älskad som du ska få känna dig.
Imorgon åker jag till min älskling. Att bara kunna använda det namnet för någon, älskling, trodde jag aldrig att jag skulle kunna göra. Det lät så stort och konstigt. Men nu passar det perfekt, jag kan säga "älskling, vad gör du?" och bara låta naturlig.
Det är så himla fint.
Puss!
Skicka en kommentar