alls och
mina vänner är så fina, vi skrålar till håkan hellström och kramas och pratarpratarpratar och jag pratar inte om M för jag har inget behov av det längre och
jag är på väg att resa mig, jag känner det jag älskar det jag
har insett att jag inte saknar honom på något vis. Inte personen M inte pojkvännen M inte bästa vännen M inte familjen M inte tryggheten M jag
saknar honom inte för han finns inte och jag kan inte sakna då, det är så enkelt:
han är manipulativ, ett mansschauvinistiskt svin, det jag älskade
finns inte längre och när det inte längre finns något kvar att älska ser jag ingen mening med att sakna, ser ingen mening med att älska älta gråta,
jag fattar inte hur det har kunnat gå så fort:
jag borde fortfarande ligga i min säng och skrika FAN FAN FAN DET SKULLE VART DU jag borde fortfarande tappa andan av att tänka på honom jag borde fortfarande vara så tom så tom så tom men
jag känner inget av det, jag gör inte det och:
kanske inbillar jag mig bara, kanske flyr jag bara och tro mig, jag letar efter obehagliga känslor, letar efter vad jag egentligen känner men jag tror det är sant:
jag håller på att resa mig.
Och kvällen går och köpenhamn smsar:
Bella prinipessa! Ti manco tanto tanto e voglio stare con te stasera, mah non posso...! och det är lite sliskigt och skulle lätt kunna bli för mycket men han i sig själv är inte sliskig och därför smälter jag jag
smääälteeer och
jag håller på att resa mig och köpenhamn tar mig i handen och drar upp mig och
köpenhamn köpenhamn köpenhamn:
mina handleder pirrar.
2 kommentarer:
älskar din blogg så himla himla himla mycket. och jag hoppas att köpenhamn slutar vara köpenhamn och börjar vara din stad istället.
Hjärtahjärtahjärta!
Jag är himla glad för din skull. Du är så bra. Nu ska jag lägga mig och sova hela natten.
Jag ville mest bara säga hur vacker du är. Du är vacker och snygg! (Såg det där senaste fotot på ansiktsboken.)
Skicka en kommentar