fredag 11 februari 2011

485

En torsdag 01.15 och jag vet inte varför, jag kan inte förklara orsaken, men jag sitter och går igenom mina vänners spotifyprofiler och går in på Ms och jag

fan

jag har ingen aning om varför. Det är som den där shoten man tar en kvart innan stängning:
man vet att det bara kommer göra en illa men ändå
ändå gör man det

och jag kollar igenom och han har inte gjort så många nya spellistor, bara en:

en som heter Bara till dig och den har en subscriber och det är anna och alla låtar på den är

fuck

alla låtar på den är låtar jag omsorgsfullt valt till blandband jag gjort till honom, alla låtar på den är låtar jag dedikerade till oss och det är inte ens fåniga låtar som alla dedikerar till varandra det är

våra låtar även efter oss

och jag skakar och får svårt att andas och fan i helvetes jävla PISS, jag skakar trots att jag med hundra procents säkerhet är över honom, det är inte det jag blir bara så jävla ledsen för

jag tycker att det är fult och respektlöst och så jävla dåligt, jag vill faktiskt att vi ska komma ihåg varandra som det vi faktiskt var

jag tycker att det är så jävla dåligt men det värsta.

Det värsta är att han gjorde den till henne innan vi gjorde slut. När han sa till mig: jag älskar dig, jag vill kämpa med dig, jag vill vara med dig alltid, jag vill gifta mig med dig, om nio år ska vi skaffa barn och du är den finaste finaste finaste på hela jorden, jag kan inte tänka mig att vara med någon annan än dig gjorde han samtidigt en spellista fullproppade med våra låtar tänkta dedikerad till någon som inte var jag,

det känns som ett sånt jävla svek även om jag redan visste rent logiskt att han ljög när han sa att dom inledde sin relation dagen efter att han dumpade mig, det är väl självklart att jag redan förstått, att jag lagt ihop ett med två och fått summan tre, jag har fattat det, jag är godtrogen men inte naiv och jag har förstått att det är sanningen men

att få det så jävla svart på vitt...helvete. Satans jävla helvete. Det gör faktiskt ont.

Som alla andra besitter jag narcissistiska drag och jag vill inte bli bortglömd, jag vill ha betytt något men för M
M som är min hittills största kärlek, M som gör mig arg och ledsen och besviken men som jag ändå alltid försvarar förklarar, M som jag alltid alltid ser på med ärliga ögon, M som jag säger ja, det slutade väldigt dåligt men det var fint, han var fin om
för honom är jag

ingenting.

5 kommentarer:

Världens Bästa Flickvän sa...

Du ska inte plåga dig själv så. (Jag vet precis hur det är, jag har varit där, om än inte exakt). Och du måste komma ihåg att svart-på-vitt-sanning är inte alltid sanning. Det finns saker man aldrig får svar på, och min erfarenhet är att ibland måste man liksom - i alla fall när det gäller svek - släppa kampen om att få ett svar på frågan varför och hur hänger det ihoooop, egentligen!? För det är en omöjlighet, eftersom att svaret kräver att sveket i den människan som svikit inte längre existerar. Förstår du hur jag menar?

Jag är säker på att om Anna känt till samma sak, att dessa låtar kommit från dig, hade det också gjort ont på henne.

Och detta är sagt med ALL kärlek. Du verkar så fin och stark och fantastisk. Det kommer att fixa sig så bra för dig, och det kommer att komma en större kärlek än M, för du vill det. Och det enda som är säkert: om man inte är öppen för den äkta kärleken kan den inte komma. Men du är öppen. Du = romantisk. Du = ärlig.

Hoppas att du förstår vad jag menar, och att jag skriver i all välmening.

C. sa...

Läste och försökte komma på nåt vettigt att säga. Förstår känslan så jäkla väl. Skriver under på precis det som Världens Bästa Flickvän säger, så himla bra skrivet! (Av er båda.)

Och ja, klart en vill ha betytt något för den andra, men om inte. Ja, då är det ju deras förlust, för du verkar asbra, vettig och fin!

lina sa...

som skrivet här ovan: fatta hur ont det skulle göra i anna att veta att låtarna egentligen inte alls är deras utan era. och fatta hur ont det skulle göra i henne om hon fått veta att han försökt få dig tillbaka.

nej, tänk att det är du som haft tur. att det var du som slapp undan. hon kommer inte få det lätt med honom.

jag tror såhär: när ni var tillsammans var han en fin och bra pojkvän men något förändrades i honom. människor förändras ibland och det är inte alltid positivt. men under tiden du hade honom var han den du tror han var. sen blev han någon annan. att han beter sig såhär nu betyder inte att det ni hade inte var bra och äkta.

så grubbla inte mer över honom. han förtjänar det inte. den han är nu förtjänar det inte.

puss

lina sa...

(sv: åhléns! :))

josefin sa...

gud vad ni är fina! så är det ju, jag vet det. jag vet det väldigt mycket och jag tänker faktiskt väldigt sällan på honom och jag hoppas (på riktigt) att han har det bra. i huvudsak tycker jag mest så jävla synd om henne, för jag tror att hon förtjänar mer än han ger henne. jag vill aldrig aldrig vara ihop med någon som samtidigt vill ha tillbaka någon annan. det känns så jävla ruttet det han gör mot henne.

men med det sagt är det också så att jag vill ha betytt någonting. jag vill att han ger mig den respekten, att han kommer ihåg oss som det vi faktiskt var och inte förminskar det. det är det som gör ont, inte att han inte är min, inte att han är hennes, utan att han så fullkomligt pissar på allt vi var. jag vill att det jag känner för honom ska vara ömsesidigt och det är det inte.

kramar kramar kramar