och världen förtjänar inte dig, för du är det finaste jag vet när allt annat här är falskt och fel och jag går bara ner mig, för det är så jag säger det: du är det finaste jag vet.
Det kan ta slut imorn eller hålla på föralltid, ibland är det så. Så säg som det är, för den här gången krävs det mer innan jag öppnar armarna: förlorar mig
och känslorna faller fritt på midnattsgatorna, för vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda? Men allt det här vänder sig in i mig
och du är det finaste jag vet när allt annat här är falskt och fel. Och jag går bara ner mig, för det så jag säger det: du är det finaste jag vet.
När jag tänkte på dig, kände du mig genom antennerna och satelliterna? När du låg på gatan medan rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären och världen förtjänar inte dig för
du är det finaste jag vet när allt annat här är falskt och fel, och jag går bara ner mig för det är så jag säger det till dig: du är det finaste jag vet.
Allt roligt börjar och slutar med att vi är nere och ute igen, men vad behöver vi egentligen? Jag vänder mig om, hon bara ler. Allén är inte så dålig ändå, när du går bredvid och det är så jag säger det.
(- Den här låten handlar om när man väntat på någon så länge att man inte orkar längre, och man har kanske träffat människor man inte ska träffa bara för att liksom och förlorat sig alldeles för mycket..och sen bara kommer DEN personen och man vet men vågar inte riktigt och sen kastar man sig ut och genom att kasta sig ut hittar man hem och nu har jag varit hemma i åtta år)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar