553

det är när han rullar ner för trappan och vi har inte setts på fem långa dagar: han har varit hos släkt i småstad, min mamma har varit här och han ler stort stort när han ser mig och vi kramas hårt hårdare och kysser och pussar och vi sitter ihop och han träffar mamma för första gången och hon tycker om honom när han pratar facklitteratur och han är exemplarisk och jag tänker att han är perfekt perfekt perfekt och sen tar hon tåget: åker hem och vi går därifrån men krockar med en två tre människor eftersom vi bara ser varandra vi ser bara varandra och vi går samtidigt som vi hånglar smakar på varandras tungor och vi kommer hem och hånglar och han måste måste gå: ska jobba med sitt band lite göra demos göra skivor fixa få spelningar men vi hånglar och han stönar att han inte kan slita sig från mig att han längtat så länge så mycket efter just precis det här och våra händer tar på kroppar dom känner igen och begär begär varandra närmre närmre och tungorna går i ett och byxorna av och hans hand på mitt bröst min hand på hans innanlår och närmre jag vill ha dig närmre och bandmedlem ringer och säger hallå var är du skynda på mycket att göra mycket att göra skynda dig hit och jag frågar om vi ska avbryta men hans hand krånglar sig uppåt mot det våta och nu är vi nakna och vi är nära nära nära så nära man kan komma och hans tunga andetag i mitt öra hans tunga i min mun hans händer mot min rygg och vi kommer samtidigt och det är då jag för tusende gången bara den här veckan inser att det är honom jag ska leva med alltid hela livet forever tills jorden faller ner i havet för evigt amen