lördag 3 november 2012

640 (i won't stop all of my pretending that you'll come home, you'll be coming home soon)

i minneslunden jag inte hittar
det är för många människor där dom tränger mig dom tränger mig
det är för många människor för många barn
i minneslunden jag inte hittar
en som stirrar på mig jag gissar att det är på grund av mitt hår det är en som stirrar
det är för många en som stirrar är alldeles för många
i minneslunden jag inte hittar
på mitt ljus det vanliga stearinljuset inget fancy för många dömer det
att jag inte har ett gravljus det är för många som dömer för många som stirrar jag klarar inte av det
i minneslunden jag inte hittar

det här är den första alla helgonadagen jag har en grav att gå till
                    jag har inte ens en grav
det här är den första alla helgonadagen jag har ett ljus att tända och jag vet
jag vet
vet
vet
att det är ett privilegium att mitt första dödsfall kommer såhär sent att det inte är en av mina vänner som tagit livet av sig att det inte är min mamma när jag var fem att det inte var tidigare
jag vet att det är ett privilegium
det är bara det
jag har väntat så länge
i så många år på just den här dagen har jag tänkt
nästa år kanske jag måste gå
nästa år
nästa år är i år
i år är nästa år
idag är nästa år
just den här dagen
för första gången

jag klär mig i svart sminkar lite glitter under mina ögon jag känner mig så
ihålig
jag är tom jag känner ingenting
varför känner jag ingenting
bara tomhet tomhet tomhet det är så jävla svart med tomhet det är ett vacuum ingenting kan leva i vacuum
i n g e n t i n g

och jag vet inte ens vad jag vill säga med det här jag vet inte varför jag skriver jag har tappat riktning helt
det är bara det
allt har tappat riktning hela mitt liv
när du dog
morfar när du dog
jag förstod inte hur affärerna kunde fortsätta ha öppet hur månen fortfarande sken om natten hur
någonting
fungerade
jag låg vaken om natten och jag tänkte att du
du du du har funnits i hela mitt liv och nu gör du inte det längre
du gör inte det längre du finns inte
åh gud du finns inte mer
för såhär morfar är det såhär:
du var solen i mitt system du var det
nu förstår jag
du var solen

jag har inget att cirkulera kring längre morfar jag har tappat riktning utan dig

det är alla helgons dag idag
jag var i en minneslund i en stad jag inte vet om du någonsin ens varit i
det är staden jag bor i
förstod du någonsin att det är staden jag bor i?
den är mitt hemma
(nu när jag inte har ditt hjärta tänkte jag skriva men jag kan inte göra det det är för fjantigt)
kyrkogården var för stor jag hittade inte minneslunden
jag hittade den inte
och sen gjorde jag det men det var för många där dom var alldeles för många det gav mig panik det var en och hen stirrade på mig
stirrade och jag ville skrika att
vem fan stirrar på någon i den här situationen ser du inte att jag gråter
snälla bara lämna mig i fred
men allra mest ville jag detta:
en hand i min
jag kände mig så ensam morfar
jag känner mig så jävla jävla ensam


jag sörjer dig varje dag och jag kommer göra det till dagen jag också dör morfar jag saknar dig så mycket så jävla jävla mycket
snälla kom tillbaks snälla bara kom tillbaka

Inga kommentarer: