Jag kan beskriva nästan allt jag känner, jag:
klär in det i ord, meningar, mellanslag, punkter:
jag skriver om allt för att veta att jag finns men det finns en känsla jag aldrig lyckats klä in i ord,
en känsla inga radbrytningar kan framhäva, en känsla för stor för att beskrivas:
känslan när minuterna blir till sekunder och jag tittar mot dörren, väntar, hjärtat klappar och sedan:
dörren öppnas, en röst som säger heeeej älskling och en kille som springer fram och pussar kinderna, pannan, munnen och hjärtat:
fröjdar sig, löper amok, stillar sig, är bara:
hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar