han har fått bära mig så länge, fått dra det tunga i mig så länge,
nu är det min tur. Min tur att bära, dra, putta framåt. Svårare än så är det inte.
Och det kommer gå för han ringer mig och avslutar med pussåkram! och allt är som vanligt men ändå inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar