424

Och onsdagen kommer och jag borde inte åka för jag har just kommit ikapp i skolan som jag bortprioriterat totalt men

jag tar mina kursböcker och sätter mig på tåget och

fan i helvetes jävla kukfitta (eh) vad jag är nervös, helvete tänk om han:

inte möter mig mördar mig våldtar mig vad i helvete som helst FAN mamma skulle mörda mig om hon fick veta hur oförsiktig jag är men

jag kommer fram till köpenhamn och han är där

han är där och han är så fin han är så fin han är så fin

han är så fin när han drar mig till sig han är så fin när han ler sådär blygt han är så fin när han tar mig i handen och

han är så fin när vi sitter vid hans köksbord och visar låtar för varandra och pratar pratar pratar och orden:

dom tar inte slut, det är så konstigt:

jag hinner liksom inte ens andas för orden bubblar upp och han får mig att skratta när jag har juice i munnen och jag råkar spotta ut juicen över hela bordet och han:

stryker mitt ben jag tar hans hand vi pratar

i varandras munnar och

allt är så lättsamt, inte stelt:

orden kommer av sig själva våra kroppar söker sig till varandra vi

bygger kojor i hans säng våra ben och armar trasslar ihop sig och han stryker mig över ryggen ständigt

stryker han mig över ryggen och

jag vet inte vad jag ska säga mer än så,

mer än att vi pratar lär känna ligger nära och han utstöter förnöjda ljud och säger

det är så skönt att ha dig nära, du är mjuk och hans

röst är så snäll så mjuk så fin herregud vad förälskad jag är i hans röst, just där och just då,

och vi drar oss ut i kylan och det är halt och vi går inte:

vi sparkar oss fram som om vi åkte spark men utan själva sparken och vi kommer fram till matstället och fullkomligt slänger i oss maten och han berättar något och säger sen

oj, det är bara två andra som vet det om mig och

när vi sitter där måste jag liksom slå bort blicken för han är så jävla snygg att jag avlider och när han ler

fan när han ler då dör jag och

vi pratar pratar pratar och tar oss tillbaka till hans lägenhet och leker jaga i hans lägenhet och går till slut och lägger oss och godnatt köpenhamn får godnatt sweety till svar och vi sover näranära och jag vaknar flera gånger och varje gång jag vaknar kysser han mig i nacken och lägger armen om mig

och när jag frågar om han är vaken är det enda jag hör hans tunga andning:

han har en pussreflex

och vi vaknar dagen efter och

åh jag kan fan inte ens skriva

men vi går upp och äter frukost och han gör havregrynsgröt för det äter jag varje dag och gud, jag dör jag är sån som på sin höjd slänger i sig en tallrik fil och han

ställer sig vid spisen och gör havregrynsgröt och har egenkokad hallonsylt till herregud jag

dör det är så jävla gulligt och

senare måste han springa iväg till skolan och jag diskar och pluggar undan en hel del (jag ligger i fas, äntligen äntligen) och duschar och klär på mig och

det känns faktiskt inte ett dugg konstigt att vara ensam hemma hos honom och när han kommer tillbaka har han köpt bröd, ost och fikonsylt och

åh jag ligger i hans säng och bygger en spellista och hans telefon ringer och han går och svarar och när han kommer tillbaka liksom

dyker han ner i sängen och

till slut måste jag åka, har föreläsning imorgon fredag som jag inte kan missa, och jag kliver på tåget och han kysser mig femtio gånger och

fan i helvete vad fin han är

och när jag suttit på tåget alldeles för länge för det är försenat, såklart är det försenat, får jag detta:

helt sjukt att efter bara 28 timmar känns det som att du borde vara här hemma.. Så jag kan få pussas med dig, saknar dig och din kropp redan. Hade det inte varit för [..] och min examensperiod snart börjar, skulle jag flugit över till dig och ditt berg genast..! Sov gott min lilla principessa! Du är saknad. Kys!

och nästa vecka kommer han hit.

(Och jag vet att jag verkligen inte borde forsätta detta för:

jag blev dumpad för lite över en månad sen och det är elakt att göra honom till rebound (om det nu är vad han är) och han är köpenhamn och kommer inte sluta vara köpenhamn på iallafall fyra år och det är väl egentligen:

kyss mig inte det kommer bara leda till något ont ändå kanske

jag vet det men vet ni vad?

Jag skiter i det för handlederna:

rusar och handlederna magen hjärtat får

bestämma nu.)

(Och nu när jag tänkte publicera är det så mycket mer som dyker upp i huvet:

som när han bad mig att prata med min engelska dialekt och han svarade på danska trots att han är ganska dålig på danska,

som när vi pratade om att han missade håkan i köpenhamn den helgen då vi..träffades och han sa fast jag är ganska glad över det

som när han sa nåt om en bild på facebook jag är taggad på och blev lite tyst och jag sa men det är lugnt, jag facebookstalkar dig också

som hans sjukt fina kläder herregudgudgud

som så mycket annat men herregud nu är klockan två och jag måste verkligen verkligen sova)

köpen-fucking-hamn.