måndag 27 december 2010

453

Jag längtar hem så fruktansvärt mycket.
Jag vill inte vara här. Jag vill inte vill inte vill inte vara här.

Veckan har varit tung och jobbig och..mammig och därför saknar jag M. Han är en av få som vet allt, han är den enda här som jag fått slappna av totalt hos. Därför har jag saknat M den här veckan. Inte jobbigt och påtagligt utan mer avsaknad av stödet han gav mig,

och igår.
Jag är ute med L och jag har druckit öl, kanske en för mycket men det är okej, och då:

M kommer. M kommer och han hälsar, kramar alla. Alla utom mig. Pratar med ett annat ex länge, jag sitter med vinflaskan i handen och dricker ur den, pratar med en kompis och tänker att han får komma fram om han vill,

och det gör han. Han gör det med heej, vad roligt, jag kände inte igen dig i din nya frisyr, vad fin du är och kom här, jag vill prata med dig

och vi sätter oss i ett tomt, mörkt rum och kommer fram till
ingenting.

Precis som vanligt:
inget framåt, inget bakåt, bara stiltje och jag förstår inte. I en timme sitter vi och han tror att jag är sur och jag är bara förvirrad för;

ena stunden tårar i ögonen och jag saknar dig, jag saknar dig varje dag..jag älskar dig..jag älskar dig så mycket. för att sedan bli fyfan, din jävla..aaah, jag MÅSTE få sängen du är så jävla orättvis, det fattar du väl att jag ska få den, till och med mina föräldrar säger det! och fy fan din jävla fitta, kul att du sitter och trashtalkar mig med min mamma och hån i blicken när han pratar om anna och han är

sur sur sur och
nej.
Jag känner inte igen honom.
Jag känner inte igen hans röst, jag känner inte igen hans ansikte. Den han har blivit:
jag känner inte honom. Och det säger jag till honom. Säger att han måste jobba med sig själv, att jag känner honom men nu är han på väg åt fel jävla håll,

frågar honom om han berättat ALLT om hur fittigt han behandlat mig för anna och han svarar ja, jag frågar om han också berättat att han bad att få mig tillbaka och han svarar

ja
men i helvete att jag tror på det, för hur låg självrespekt har anna isåfall? vem i satan skulle fortsätta något med någon som varit otrogen, ljugit som fan och dessutom bett någon annan att ta tillbaka honom? vem i satan?
Det finns ingen chans och jag säger det till honom
säger att det är tråkigt att se att han gör såhär om och om igen och att han inte kommer sluta innan han tar tag i sig själv och han blir
sur
på mig
slänger bak huvudet, slår i bordet, suckar.

Och jag blir så trött när han säger vill du att jag ska åka hem? som om jag var nåt jävla offer, ännu tröttare när han men du slår inte en flaska i huvudet på mig ikväll då? och

tröttast av allt när han kommer fram och dansar bredvid mig och säger nu dansar jag med dig, du som alltid klagade på att jag aldrig gjorde det! och jag förstååår inte vad det är han vill

fan jag orkar inte skriva mer om fucking M. Jävla, jävla fitta

och det fittigaste av allt är att jag är en sån jävla crybaby och grät över det igår också. Faaaan.

Och jag skriver så jävla dåligt fan faaaaaan vad jag vill åka hem fan fan faaaaan vad jag just idag önskar att jag aldrig någonsin varit ihop med M.

Inga kommentarer: