Jag tycker bara att en dag blir en annan. I år blir fredagen en lördag. Vi byter månad.
Jag ser ingen anledning att summera, att ge mig själv löften, bara en dag om året. Jag gör det hellre när det känns rätt i mig, när jag behöver det, när andra behöver att jag gör det.
Men 2010.
Vilket jävla år du har varit.
En pappa som flyttade till andra sidan jorden. En pojkvän som var otrogen. En miljard bråk med mamma, tusen tårar över vår förbannade familj som aldrig klarar av att vara snäll. Min första bästa vän och jag som slutade höra av oss varje dag, vår relation förändrades och blev en annan. Så många människors besvikelse. En relation jag trodde att jag skulle dö utan som dog och som jag tog mig levande, och starkare, ur.
Det har varit ett jävla år och jag är så tacksam för det.
Jag är så tacksam, för jag tror aldrig att jag vuxit så mycket ett år som jag gjorde 2010. Jag har blivit trygg, lugn i mig själv. Jag har lärt känna mig själv, jag är stabil. Jag börjar bli vuxen. Jag trivs med mig själv och jag tycker om mitt liv. Jag har blivit bättre på att ta hand om mig själv, att inte ställa för höga krav. Jag har blivit mer klarsynt, jag har blivit rakare. Jag hoppas att jag blivit en bättre vän.
Jag hade ett enda nyårslöfte förra året, och det var att börja tycka om mig själv. Iallafall lite, litegrann. Åtminstone sluta ogilla. Jag vågade inte hoppas mer än så.
När 2010 blir 2011 kan jag säga detta:
Jag älskar mig
jag älskar mig
jag älskar mig.
Jag älskar mig inte mest av allt på jorden, men det har jag ingen lust med heller. Jag älskar mig, och det räcker väldigt långt.
2011:
Jag ska fortsätta älska mig. Jag ska lära mig franska eller arabiska. Jag ska ta hand om mina kompisar. Jag ska resa. Jag ska få Cph som min. Jag ska hälsa på mina vänner som bort långt ifrån mig. Jag ska prata med min pappa oftare. Jag ska ringa min mormor oftare. Jag ska försöka spara pengar varje månad. Jag ska få förlängt kontrakt på min lägenhet/hitta en annan jättefin lägenhet att älska. Jag ska ha kul nästan jämt.
Mest önskar jag att 2011 ska få vara välsignat från stora händelser och katastrofer. Varje år jag levat har innehållit stora händelser, och även om jag har vuxit av det vill jag få ta det lugnt nästa år. Jag vill få känna frid och jag orkar inte störas i det, jag orkar inte skickas till botten ännu en gång. Jag önskar så innerligt att 2011 ska få vara ett lugnt år, men det är ju inte riktigt upp till mig.
Gott nytt år, kära vänner.
Ni är fina.
5 kommentarer:
du är en fantastisk människa. det kan jag veta utan att känna dig mer än över internet. och det har varit en storslagen resa att få följa ditt år genom den här bloggen. hoppas jag får fortsätta med det! puss
åh så himla fint och bra. åh fantastiska du. hjärta
lina: fina fantastiska du! storslaget låter helt sjukt. blommor och choklad och allt det till dig! du får fortsätta så länge du orkar. puss
frida: hjärta hjärta hjärta.
Gott nytt ar Josefin! Fan vad underbart att du alskar dig - ah vad jag onskar att manga, manga fler kunde kanna sa! Att ga fran ett ar med inteintetyckaom till ett ar senare med jag alskar mig. Ljuvligt!
Madde: Åh, gott nytt år och tack och finfinfin. Och du har rätt. Det är l j u v l i g t att älska mig, att vara kompis med mig. It's fucking fantastic.
Hoppas att du älskar dig också! Puss
Skicka en kommentar