måndag 31 januari 2011

477

ikväll känner jag mig så hjärtslitande ensam
och det är så patetiskt för jag har umgåtts nästan hela dagen idag

och
rent objektivt ser jag det så tydligt:
hur bra mitt liv är:
hur lyckligt lottad jag är:
att ha vänner som ringer ofta, som kramar mig alltid,
att få dansa ur svetten,
att få gå en linje jag älskar
att få bo där jag trivs, att känna mig hemma,

när jag tar ett steg från mig så framstår det så klart:
hur bra mitt liv är:
hur lyckligt lottad jag är:
att det är få förunnat

men ändå.
ändå

är det någonting som saknas, som gör att jag just ikväll känner mig så hjärtslitande ensam.

2 kommentarer:

lina sa...

jag känner igen känslan. man kan vara ensam på så många olika sätt. åh.

josefin sa...

lina: men det som är skönt är att få känna så endast en kväll i veckan ungefär och att sen få ha ett hjärta som bultar av tillsammans och glädje och tacksamhet. jag skulle dö om jag var ensam på riktigt.